Saturday, April 28, 2007

Surfin' USA

Heeeyaaa!

Annu en vecka ar till anda, och det enda intressanta som hant hande igar, fredag. Jag hade ungefar ingenting att gora pa jobbet hela dagen, sa jag letade up en skate-affar nara broadway. Den var kass. Om man bara letade brada var den sakert bra, for dom hade mycket tra, men deras kansla for tyg var inte som froken smillas kansla for sno, mer som LOKs cillas kansla for smor; dom vet vad det ar men det ar inget som dom gor. Vill du bli som mig? Sok inte malardalens hogskola.

Ok, det var inte heller intressant. Pa vagen dit gick jag for ovrigt forbi affaren "Toys in babeland", dar de har en samling glasdildos och dylikt till salu. Det sag valdigt rosa ut, det hade nog varit roligt att tillbringa en stund dar, men jag hoppade over det. En gubbe fragade mig pa gatan vad weed kostar har, jag hade ingen aning. Han sag ut som han antagligen skulle komma pa det sa fort trippen han var pa for narvarande var slut. Jag vet inte vad folk far for preconceptions av mina klader/min frisyr, men det ar val lite som dave chapell sager kanske; It's true, just because you dress like that doesn't mean you're a whore. It's just damn confusing. Imagine if I was wearing a cop's uniform and someone came up to me yelling help! help! And I'd be like sorry, just because I'm wearing a police uniform doesn't mean I'm a cop. Well, ladies, it's true. But you sure are wearing a whore's uniform, that's for sure. Med det menar jag inte att jag ser ut som en prostituerad, men sakert som nagon med liberala asikter vad galler cannabis.

Ok, det var kanske mildly komiskt, men inte heller intressant. Pa kvallen akte jag buss med Kelly ut till Shore Line igen, tog en bars i deras soffa (och har kanske jag ska lagga till att det nu ar praktiskt taget bestamt att jag ska flytta in i deras kallarrum min resterande tid har), och vantade pa att Victor skulle komma hem. Tydligen var det Kelly's kompis Jessie's fodelsedag och hon ville ata pa Red Mill, dricka pa Kells vid Pike Place och sen ga pa market theater's improvisation night. Sa det gjorde vi, i den ordningen. Red Mill hade javligt goda hamburgare. Jag at en Bacon Deluxe w/ cheese. Det var enkelt en av mina top 10 hamburgare of all time. Kells var ett keltiskt hak, eller irlandskt framst. Det var forjavla hogljutt, men sen upptackte vi en del av stallet som var mindre medeltida langhus och mer brittisk pub, och darfor hade lite lampligare ljudniva for konversation. Det var schysst men vi var nog ganska trotta allihop.
Teaterns improvisationskvall var ungefar som en ripoff pa who's line is it anyway, en komedi-show med drew carey et al som inte natt sverige, utom Calles X-box. Det var kul, riktigt kul emellanat, men Who's line ar battre och det har kanske gjort att improvisation inte har riktigt samma effekt langre. De hittar pa sa sjuka saker pa en tiondels sekund i who's line att man inte blir forvanad langre. Antagligen ger jag inte de har manniskorna en tillstymmelse av creden de fortjanar, men whatever, jag orkar inte. Halften av dom gav nagot sorts sjalvupptagen-teater-apa-intryck som jag har javligt svart for, men de ar ju duktiga, utan tvivel. Iaf, en schysst upplevelse att se det live.

Idag, lordag, har det varit fint vader. Jag forsokte hitta det dar stallet pa campus man skulle ta kort ifran igen, men hittade bara en stor fontan. Da gick jag till gas works park istallet och tog kort vid vattnet. Det var mycket folk dar, en hel del flog drakar. Pa vagen dit blev det varmt i jeansen, sa jag knallade in pa ett stalle som heter Urban Surf, som jag sag nar jag kutade sist. Kopte ett par surf-shorts dar. Kanske lite dumt val for dom kanns mer som aka och bada shorts, inte sa mycket som ga till jobbet shorts. Iofs ar jag, liksom Oedlan tror jag, av uppfattningen att det ar byxor som galler pa jobbet. Jaja, i varsta fall far jag kopa ett par till pa snowboard connection sen. Det ar inte som att de kostade mer an 350:- mohahaha. Jag tror alla expediter blir mer eller mindre irriterade pa mig for jag hor aldrig vad dom sager nar de kor sina twenty questions, vilket gor betalningsprocessen till ett tedium. Wannabagwidat? Gottasafewaycard? Wanmet'carritoyacar? WHAT? NO! Fucking clerks...

Imorgon sondag ar det any given sunday, och vi ska titta pa that which gives me joy, baseball. But when I'm out in the field I get nowhere unless the team wins! Ok, nog Al Capone. Virginia Mason har en suite pa Safeco field iaf, och vi ska titta pa en match. Mariners vs Royals. Oavsett vad man tycker om baseball ar hela spektaklet underhallande och en upplevelse man inte bor missa om man har chansen, har jag nu hort fran tillrackligt manga hall for att ha nagorlunda hoga forvantningar. Inte pa spelet i sig naturligtvis, dom saljer ol dar, dagnamit!

Wednesday, April 25, 2007

Golden Arms


...anvands i "The drawing of the three" av Steven King for att beskriva vad en heroin-missbrukare far nar han slutar snorta och borjar injecera. Det var ny information for mig, och antagligen totalt ointressant for alla som inte lyssnat pa Wu-tang clan.

Monday, April 23, 2007

Observation Deck





Saatte..



Idag var jag uppe pa sjuttiofjarde vaningen i bank of america tower, dar de har en vaning med fonster runt om. Man fick lock i oronen fem ganger i expresshissarna, man fick byta i sky-lobbyn pa vaning 40. Det har ar val old news for alla eftersom jag antagligen ar sist i varlden att vara i en riktigt hog byggnad. Tornet ar den nast hogsta byggnaden pa vastkusten iaf, 295 meter hogt, och utsikten var onekligen imponerande. Osterut kunde man se the Cascades, vars toppar fortfarande ar snotackta, vilket gjorde att jag forst inte sag Mt Rainier (4.392m) som stack upp bland molnen pa denna relativt klara dag. Jag ar antagligen den sista i varlden som ser ett hogt berg pa det sattet ocksa, men det var grymt! Man hade ocksa en najs utsikt over Puget sound, samt en del av downtown. Interstate-5 sag ut som den narmsta vagen mellan en myrstack och en dod larv dar den ringlade ivag soderut mot Tacoma, den mindre staden Seattle delar sin flygplats, SeaTac, med. De har bilderna ar inte mina egna utan tagna fran wikipedia, lite lamt men det far duga tills jag orkar slapa mitt arsle till en fotobutik och fa mina egna bilder pa CD eller liknande. Det ar svart att se pa displayen hur mycket av bergen man ser pa korten, men de av downtown ur fagelperspektiv ar nog ok iaf. Det kandes ratt sjukt att sta dar uppe och titta rakt ner, men det var inglasat sa min latta akrofobi holl sig i skymundan.


Jag har fatt lana en TV nu. Mottagningen ar horibel och jag far in kanske 7 kanaler public TV, tva med bra bild, tva andra med bra program, t.ex. Seinfeld. Har dragit igenom tva bocker sen sist. The Gunslinger av Steven King, som var bra, och The day of the triffids som var annu battre. Jag har ocksa varit ute och kutat lite, men med en del slem kvar i halsen efter min forkylning orkade jag inte sarskilt langt. Tog en runda forbi gas works park iaf, varifran man har fin utsikt over en av sjoarna i Seattle och downtown pa andra sidan den. Ska dra dit igen och ta lite egna bilder. Har ocksa hunnit utforska UW campus i all korthet. Den centrala platsen kallas the red square eftersom den har ett golv av rott tegel eller nagot i den stilen. Manga skateboardakare var det dar. Forsokte hitta ett stalle strax soder om red square som kallas Rainier Vista, men lyckades inte den dagen for jag hade inte kollat min karta tillrackligt. Ska ta mig dit igen nagon solig dag och se om jag far nagot fotat, man ska tydligen ha en bra utsikt dar ocksa.
I fredags var jag hemma hos Kelly och Victor och at lite grillad ko, potatis och gronsaker, tillsammans med ett gang ol och ett par glas jagermeister. Vi kollade pa Me, Myself and Irene, som val ar ganska retarderad men stundtals underhallande. Lattare att ta sig igenom nar man sitter och snackar en hel del skit samtidigt antar jag. Dom bor i ett gated community i suburbia, ungefar 150 gator norr om downtown, sa det ar en helt annan varld. Det hande val inte sa mycket att tala om dar igentligen men det var javligt underhallande iaf.
Annars rullar det val pa har som vanligt, ska forsoka ta mig i kragen och kopa en medioker telefon med nagot sorts amerikanskt kontantkort nar jag far min lon sa att jag kan kommunicera med folk lite battre. 6 veckor to go! Det ar ju saklart valdigt roligt och spannande att vara har pa andra sidan jorden ett tag och verkligen vara tvungen att prata engelska hela tiden, och jag skulle absolut inte avsta fran att aka hit in retrospect, men samtidigt langtar jag hem nagot fruktansvart ibland. Det ligger nog i min trakiga personlighet helt enkelt, men i slutandan foredrar jag nog du gamla du fria over det mesta varlden har att erbjuda. En bekvam och trygghetssokande Svensson-djavul lurar nagonstans near the top of my cerebral cortex.
Socrates' philosophies and hypothesis come to mind when I be droppin' these mockeries.
/Skills

Thursday, April 19, 2007

Snusless in Seattle

Well, no more!

Snuset har anlant, och det ar fint som the proverbial snus. Eller, det ar fint both litterarily and figurativelly, som vem det nu var alltid sa (internskamt med farsan -red anm).

Det borjar bli lite varmare pa dagarna nu, men det ar fortfarande kallt pa morgonen sa det ar munk+jacka som galler for vem som helst med en hjaernhalva. Det finns folk som knallar runt i sandaler och shorts sa fort det inte ar sno an har. Sa vadret ar right up my alley kan man saga, jag ar ju inte varldsmastare i att sola direkt.

Idag fick jag en zip-lock bag med "Swedish Fish" av Kelly, som har pratat om dom ett tag. Det ar godis, ser ut och smakar ungefar som "Zoo" i Sverige. Ett tidigt skamt har, som tydligen gar igen varifran man ankommer (de har haft ett gang Euroes har innan) ar att fraga t.ex. en fransk person vad french fries heter i frankrike. Heter dom bara fries dar? Sa mig fragade dom forstas vad Swedish Fish heter i Sverige och jag fattade inte vad dom snackade om. Efter det foljde helt naturligt samma fraga om kottbullar.
Fransyskan som var har var tydligen rolig att reta, dom fragade henne varfor alla i frankrike roker, sa hon blev lite sur och sen fragade hon varfor alla amerikaner var sa feta, ha ha.

Sooo what else. Vi fick celler fran "Eddie" idag, som jag ska odla upp och leka med framover, sa det var mycket AutoMACS, dvs magnetic bead cell separation. Har nog snurrat ner celler fyrtioelva ganger idag lost raknat. Men nu ar det off to safeway for mig.

Simma lugnt.

Tuesday, April 17, 2007

Sick in Seattle


I fredags var vi pa ett stalle och tog nagra ol mest, Wildfish Sushi hette det. Drack lite Red Hook Ale, det var schysst. I helgen eller nasta helg ska vi till bryggeriet troligen, och i helgen ska jag hem till Kelly och Victor och grilla, niiice. Kelly ar en grym person, och Victor (hennes fiance) ocksa. Det finns en Adrian pa jobbet for ovrigt som ar lik Jerker Linne (va fan i helvete finns det inte e` i amerika?), det kanske jag har sagt men anywho sa snackade dom om honom pa wildfish och nagon fragade om det var den adrian dom menade och nagan annan sa val nagot i stil med ja vem annars? Sa jag immiterade Rocky Balboa och gapade Aaadriaaaan, vilket sanslost nog gick hem fullkomligt. Det kan inte vara nagot bra tecken...

Pa lordag morgon vaknade jag och var till min stora forvaning helt tappt i nasan, forst trodde jag att jag pa nagot magiskt satt blivit extra-bakis, men sa var tyvarr ej fallet. Sa jag gick till Twice Sold Tales och kopte ett par "anvanda" bocker av Isaac Asimov, laste tva av dom och pa sondag morgon borjade jag ma ok igen, ar fortfarande lite slemmig i halsen men whatever. Sa nu har jag till slut (snart iaf) last klart stiftelse-serien. Det var ocksa i princip allt som handa i helgen, dessvarre.

Idag har jag kopt nya skor! Shit pommes frittes billigt var det ocksa. Mindre an 500:- for skor som inte var pa rea, och 1000:- blev det efter jag slangt pa tre t-shirts. Niice. How much? Bankarna utanfor affaren var for ovrigt gjorda av snowboards hehe. Nu ar det hog tid att dra hem till the U!
Keep on trucking.
/Mad Skills

Friday, April 13, 2007

Jun-Sen

Hoppla, nu orkar jag inte skriva i kronologisk ordning langre. Jag har hittat en riktigt bra busslinje nu, som stannar precis utanfor huset pa hemvagen. Den ar express sa det ar dessutom forsta stoppet den gor efter den lamnar downtown.

Anledningen till att det inte kommit nagra foton an ar att jag inte hunnit hitta en dator som kan lasa Johans minneskort, sen har jag inte sa vansinnigt manga heller men...
Kelly har gett mig en hog quarters sa jag kan tvatta, maskinen kostar en dollar per cykel, torktumlaren ocksa. Bastards.
Igar invigde jag min stekpanna och kastrull. Spagetti och kottfars blev det, men mitt i alltihop gick brandlarmet och jag var tvungen att ga ut. Det var inte mitt fel. Anywho sa fick jag iaf se resten av huset dar. Precis som i Ryd! Fast dar kom inte Seattle Fire department pa mindre an tva minuter och stangde av larmet.

Efter maten tog jag en Guinness jag kopt pa Safeway. Det var juvligt, minst sagt. Apropa livskvalitet sa har farsan lagt ett kuvert med snus pa posten, sa om det tar sig forbi knarkhundarna blir det najs. (Klaras forsta beef med svarfar? Na da, jag ska sluta innan jag kommer hem, cross my heart eller vad fan dom sager har.)

Ikvall ska vi pa happy hour pa nagot japanskt hak. Dom har nog mest sushi och bars dar sa jag har sparat min matlada till i eftermiddag. Kakade en enorm sub till lunch fran nagot stalle som drivs av ett gang polska kvinnor. Eller oststatare iaf, vetefan vartifran exakt. Tre sorters kott... Det gar liksom inte att kombinera sa manga sorters kott pa ett vettigt satt, om man inte ater en sort i taget. Sjukt overkill.

Just ja, Jun-Sen. Nar jag lagade mat kom det in ett gang asiater och borjade greja. Alla som satt fot i Pablos korridor skulle kanna igen sig direkt, dom ar tre som delar ett rum byggt for en halv I-lands citizen men pluggar mechanical engineering, computer engineering och nagot mer samtidigt. En av dom presenterade sig som Jensen eller Jun-sen eller chuan-zan kan det val lika garna vara for allt jag vet om Singapore-namn, och fragade om jag var fransk. Ha ha ha. Skon snubbe iaf, hans kompisar verkar softa ocksa men dom snackade inte lika mycket, han var nog bast pa engelska.

Mitt TB-test var negativt saklart... kravdes ingen sjukskoterska for att lasa av det direkt, no offence syrran/cissi/anna. En av skoterskorna pa employee health ar en obese person som sager bless your heart efter varannan mening. Hon ar inte att lite pa. Hon ar Gilbert Grapes morsa. Hon ar Incontinentia Buttocks.

Uelease Buaian!
/Micke

Solitary Confinement

Dag 2

Det ar inget fel pa mitt rum. Det finns kyl/frys, garderob, en riktigt sunkig sang, ett helt ok badrum. Det ar 5-10 minuter gangvag till Safeway, det ar nara till bussen. Jag har dock ingen TV, ingen telefon, ingen dator. Jag har inget att gora overhuvudtaget. Over gatan ar det Tjetjenien. Tva hus som ser ut som broder och systrar till det hangiga huset pa vagen till Vadstena, dar de har nagon sorts forsaljning trots att det ser ut som skiten ska rasa samman vilken minut som helst. Jag forsoker men det gar inte att komma fram till vilken farg de en gang kan tankas haft.
Sahar i efterhand borjar det bli schysst har, jag kommer antagligen ga ut lite med folk fran labbet, i helgen ska jag leta upp ett trail som gar efter vattnet nedanfor mitt hus och kuta lite, det verkar finnas nagon sorts sammanhallning i huset jag bor i for jag fick en lapp i morse (dag 5, fredag) med nagot neighboorhood welcome, hope you like it here. Forsta kvallen var det dock extremt tungt att stanga dorren bakom sig 20.00 pa kvallen och inse att man lika garna kunde ga och lagga sig. Den enda underhallningen jag hade var Klaras Game & Watch kopia, som antagligen hade retat grannarna till vansinne om jag anvant det. Sa darfor blev jag medvetslos runt nio, och vaknade alldeles for tidigt igen, det ar val jetlagen antar jag. Jag vaknade typ sju ganger av heatern (dom har inte element utan nagot javla galler pa vaggen som blaser in varmluft) som later ungefar lika mycket som en bra dammsugare varje gang den drar igang, och kylen som ar ungefar lika illa. Heatern gar att sanka sa den inte later alls, har man den pa 70F eller mer drar den igang lite da och da, kanske med 20 minuters intervall, kylskapet ar det varre med, men, som Kjell Hoglund sager, man vanjer sig.

Flo-Joe Time!
Skills out.

Thursday, April 12, 2007

Fit-to-work policy

(Dag 2)

Kom till jobbet imorse i god ordning, minns inte riktigt vad jag gjorde... Gick val the grand tour med Helena och halsade pa alldeles for manga manniskor. Var hos Human Resources ocksa, en typisk sekreterar-kvinna som pratar ungefar som Lumberg i office space. Hon ar dessutom ungefar lika latt att resonera med. If you could fill out those TPS-reports that would be grrrreat. Hon vill t.ex. att jag ska anteckna hur manga timmar om dagen jag gor, separat for varje dag. Jag ar obetald. Did you get that memo? Idiot. Sen skickade hon ivag mig for att vaccineras mot influenza. Visst, jag jobbar nara ett sjukhus men vi ar typ aldrig pa sjalva sjukhuset. Om jag klarat mig pa RIL i fem ar klarar jag nog tva manader har nar det inte ens ar flunsa-sasong. Sen vill dom testa mig for TBC ocksa, plus dra fyra ror blod for att kolla om jag haft rubella etc etc.
Naval, fick iaf en dator att sitta vid, vilket kanske marks. Och dom ar valdigt hjalpsamma pa labbet, lanar mig tallrikar, tacke och kor mig till thrift store for att kopa billig kastrull. Har borjat med att tina en T-cells klon och gett dem feeder cells, dvs antigen presenterande celler, sa att den ska proliferera.
Helena korde ut mig till U-district efter jobbet, till rummet jag kommer bo i resten av vistelsen. Vi lyckades bli pakorda bakifran pa en enkelriktad gata nar vi letade parkering vid mitt hus, dock utan bestaende men pa vare sig kropp eller fordon. Sen skjutsade hon mig till QFC sa jag fick handla dasspapper osv. Niiice.

To be continued...

Wednesday, April 11, 2007

In the rear with the gear

Jag sitter nastan langst bak i planet. Det brummar olidligt mycket, men jag har en hel mittrad for mig sjalv. Forsta timmarna ar det oavbruten uppassning av stewards, snack, swedish meatballs med potatismos som sitter fint framat 16.00 eftersom jag at frukost nie och inte har atit sedan dess.
De har ingen snus i giftshoppen ombord. Danskan jag fragar sager: Nei de kunne vi ikke blabla, det er kun i Sverige! Sen far vi en renklamma: Ikke noe svenskt snus, men vel en renklaemme, sager hon da.
Jag forsoker titta pa Casino Royale och fylla i Immigrationspapper samtidigt, och lasa i Calles Lonely Planet bok om Seattle. Klockan borjar narma sig midnatt svensk tid, det ar forstas sjukt ljust ute och totalt omojligt for mig att sova, vare sig jag har lurarna pa eller inte. Lyckas iaf falla i nagon sorts dromlik koma den nast sista timmen av flygningen.
Eftersom jag sitter i mitten ser jag knappt nagot under inflygningen, men nu senare har jag sett vad jag hade sett om jag kunnat titta ut genom fonstret. Riktigt imponerande berg pa bada sidor om staden, Olympics ut mot havet pa en halvo utanfor Puget Sound, och the Cascades inat fastlandet, med Mount Rainier som kronan pa verket. Downtown sticker forstas ut som en samling tokhoga hus pa en platt bit mark mellan en vik och en sjo som troligen sitter ihop med havet pa nagot satt.
Downtown ar dock ganska litet anda, jamfort med hur stockholms innerstad sprider ut sig. Mitt hotell ar kanske tio kvarter fran mitten pa skiten och det ar fem vaningar hogt och granntomten ar en groundlevel parkinglot som bara ar en betongplatta.
Efter javligt mycket strul pa flygplatsen, mestadels med immigrations och med att hitta en bussjavel som heter gray line, som gar in till downtown for typ $10, lyckas jag ta mig in till hotellet. Klockan ar nu typ tre pa natten svensk tid, eller 20 ungefar Seattle-tid. Jag gick upp 8. Jag har inte atit middag, och igentligen inget vettigt sen havregrynsgrot till frukost. Jag har inga kontanter. Jag letar upp en ATM, ser nagra uteliggare pa vagen, hor sirener tva ganger. Vidare till donken tre kvarter bort. Hinner traffa en pan-handler pa vagen.
- "Change!"
- "Sorry man..."

Gar och lagger mig helt utmattad i hjernan cirka fem pa morgonen svensk tid, eller typ 22 seattle-tid. Vaknar fyra pa morgonen, inte bra...

Sunday, April 8, 2007

D-day -1

Hej!

Imorgon bär det iväg mot Stillahavskusten, så än händer det inget intressant. Funderar på att ta med mig 89ml vätska i en plastpåse för att vara stönig. Eller kanske 91 så de får hälla ut lite på flygplatsen. Johans digitalkamera är nedpackad, så förhoppningsvis ska det väl komma upp ett par bilder här inom kort (ha ha), vem vet, kanske från toppen av Space Needle.

Peace out.
/Micke